Portfolio!

Portfolio!

Portfolio som metod kom 1995 till Sverige. Man dokumenterade barnens utveckling i bland annat pappersform och ljudupptagningar på cd. Tillsammans med läraren valde eleven ut det material som skulle sparas. Detta blev en portfolio som eleverna fick med sig hem när de slutade mellanstadiet, det var samlad dokumentation från förskoleåren upp till sjätte klass.

Den erfarenhet vi har av portfolio på förskolan är att vi dokumenterade barnens utveckling och lärande. Dokumentationen var mer inriktad på BVC:s utvecklingsstege, man såg tillbaka på barnens utveckling och gjorda framsteg. Det som dokumenterades och sparades var teckningar, kunskap om färger, bokstäver, siffror och former. Även den motoriska utvecklingen dokumenterades och där kunde barn och föräldrar få i hemläxa att träna på olika moment! Ibland hade det även gjorts barnintervjuer. 

Det var pedagogerna som bestämde vad som skulle dokumenteras och sparas.

Vid utvecklingssamtal, där man gick igenom portfolion, medverkade inga barn utan endast pedagoger och föräldrar.

Efter att ha lyssnat på Roger Ellmins föreläsningar om portfolio och portfoliometodik har vi fått ökad förståelse och medvetenhet om hur vi ska arbeta med portfolio i skolan. Det vi tog till oss är att portfolio och portfoliometodik hör ihop och vi ska använda dessa verktyg för att:

      @ Tydliggöra lärandet.

      @ Få eleven delaktig i sitt eget lärande.

      @ Få eleven att lära sig lära.

      @ Samlärande.

      @ Reflektera över

           - vad man ska göra

           - varför man gör det

           - vad blir resultatet

           - hur går man vidare

           - ger en riktning mot framtiden

Portfolio och portfoliometodik är även väldigt bra att använda sig av vid utvecklingssamtal, då dessa gör samtalet levande. Man kan se elevens styrka inom vissa områden och se utvecklingsbehov i andra. Jämföra sig själv med sig själv och över tid se skillnaden. Roger Ellman tar också upp fördelarna med eportfolio där man kan skapa en app för digitalportfolio som möjliggör att text, bild, ljud och film samlas på ett ställe.

Nu arbetar ju vi i förskolan och där har vi precis startat upp Unikum, som är ett webbverktyg för samarbete kring lärandet mellan barn, pedagoger och föräldrar. I Unikum dokumenterar vi barnens utveckling i form av foto och skriftlig dokumentation i deras respektive lärloggar. Vi kopplar även lärandet till läroplanen. Vårt mål framöver är att få barnen mer delaktiga i sitt egna lärande och att de ska var med och bestämma över vad som ska dokumenteras och sparas. Även föräldrarna ska genom Unikum bli mer delaktiga i sina barns lärprocesser. 

Genom användandet av Unikum som eportfolio får vi all dokumentation om barnet samlat på ett ställe. Där kan vi lätt följa barnets lärande och utveckling och tillsammans i arbetslaget reflektera och planera hur vi ska gå vidare. I Unikum har vi även en blogg där vi informerar alla berörda föräldrar om vad som har hänt och kommer att hända på förskolan. 

Vi tycker det ska bli spännande att få följa utvecklingen med Unikum som arbetssätt.

Malin Mörner Dorani och Anna Lilja

Pedagogisk dokumentation Vad, hur och varför

Pedagogisk dokumentation Vad, hur och varför?

När vi bestämde oss för att läsa denna kursen var det för att lära oss mer om pedagogisk dokumentation och vad det innebär! Det är ett stort område och inte alltid självklart vad, hur och varför vi dokumenterar. Efter att ha läst boken "Varför pedagogisk dokumentation" av Hillevi Lenz Taguchi så har vi fått en större förståelse för begreppet. Dokumentationen blir pedagogiskt när vi, gärna tillsammans med barnen, reflekterar över den och den får konsekvenser för vårt fortsatta arbete.

År 2010 reviderades den svenska läroplanen och då fastslogs det att förskolläraren ska ansvara för "att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner." (Läroplanen för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010, s 14). Bente Svenning skriver i sin bok "Vad berättas om mig?" att dokumentationen om barns utveckling och lärande ska ligga till grund för en kritisk granskning av förskolans organisation, rutiner, arbetssätt och på vilket sätt som förskolan implementerar läroplanens mål i verksamheten och hur barns förmågor och kunnande utvecklas i förhållande till dom förutsättningar som förskolan erbjuder.

På vår förskola använder vi pedagogisk dokumentation till att synliggöra varje barns utveckling och hur vi ska gå vidare i arbetet med det vi håller på med. För några år sedan dokumenterades det mer i "pappersform" och idag använder vi oss mer och mer av digitala verktyg. I och med detta blir dokumentationen mer lättillgänglig och levande, tycker vi. Vi ska nu försöka förklara vad, hur och varför vi dokumenterar!

Vad?

På vår avdelning, 1 - 5 år,  arbetar vi med temat "Årstiderna". Då vår förskola ligger i ett naturskönt område och vi är ute mycket, föll det sig naturligt att vi skulle arbeta med årstiderna, då barnen ständigt ställde frågor kring naturens olika skiftningar. I detta temat kunde vi även få in mycket "skapande" vilket både personal och barn är intresserade av.

Vi dokumenterar även barnens utveckling och lärande samt sociala samspel.

Hur?

Inför uppstarten av vårt tema satte vi ihop intervjufrågor om årstiderna och intervjuade barnen. Detta för att ta reda på barnens kunskaper i ämnet. Utifrån denna information kunde vi senare gå vidare med vårt tema-arbete.

Dessa frågor ställde vi till barnen inför uppstarten av vårt tema!

Vad är en årstid?
Vet du vilken årstid det är nu?
Finns det flera årstider?
Kan man se/känna vilken årstid det är?
Vad brukar du göra de olika årstiderna?

Genom dom svar vi fick förstod vi att barnen inte hade så stor kunskap om just begreppet årstid. De äldre barnen hade större kunskap än de yngre och de flesta visste ju när vi sa vilken årstid det är nu att det finns fler. Årstiderna sommar och vinter kunde dom flesta medan vår och höst var svårare.

För att dokumentera använde vi bland annat oss av kamera och Ipads. Vi fotograferade och filmade barnen i olika situationer och miljöer. Fördelen med att filma är att man även får dokumenterat samtalen som sker i de olika situationerna. Lenz Taguchi skriver i sin bok " Varför pedagogisk dokumentation" hur vi pedagoger genom att dokumentera barnens aktiviteter kan göra deras kunskapsutveckling synlig både för dem och för oss. Vi valde att inte själva enbart dokumentera utan inför varje skogsutflykt valdes två barn ut för att vara "fotografbarn". Dessa två barn fick fritt fotografera det som intresserade dem och vid ett senare tillfälle under dagen tittade en pedagog på fotona tillsammans med barnen. Då fångades barnens intressen upp och vi kunde arbeta utefter dessa.

Vi har dokumenterat våra planeringar och samlingar. Vi sparar teckningar och annat material från barnens aktiviteter. Vi utvärderar vårt arbete med hjälp av vår dokumentation för att vi ska veta hur vi ska gå vidare i vårt tema. För att citera Lenz Taguchi "Dokumentation ska vara ett underlag för våra reflektioner kring det som skett för att vi ska kunna ta nästa steg." s. 118

På vår förskola försöker vi att arbeta som medforskande och medkonstruerande pedagoger så att vi genom det naturliga samtalet med barnen kan leda arbetet vidare genom olika frågeställningar och uppgifter. Detta arbetssätt tar Lenz Taguchi upp i sin bok "Varför pedagogisk dokumentation?"

Varför?

"Pedagogisk dokumentation är ett förhållningssätt och en kommunikation" citerat av Lenz Taguchi.
Vi ser den pedagogiska dokumentationen som ett verktyg för att kunna starta upp och gå vidare i vårt arbete med barnen. Så utifrån svaren vi fick på våra frågor har vi kunnat bestämma vilken nivå vi ska lägga oss på så att alla kan följa med i arbetet med årstiderna. Barnens intresse och förståelse styr vilken riktning vårt tema tar.

För att synliggöra varje enskilt barn och dess utveckling och för att kunna tillgodose deras behov är det viktigt med pedagogisk dokumentation. Vi tycker att det är viktigt att både ha egen och gemensam reflektion eftersom vi uppmärksammar olika saker i vårt arbete med barnen. Dokumentationen ligger också till grund för utvecklingssamtal och annan kommunikation tex. med föräldrar.  Detta tar Taguchi upp när hon skriver att "Pedagogisk dokumentation" är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete, barnen emellan, pedagoger emellan, men även familjen och förskolan emellan.

Bente Svenning tar upp i boken "Vad berättas om mig?" att vi vuxna lätt fastnar i vår egen planering och dokumentation. Vi kan ha svårt att bryta det som vi planerat.Vi kan också ha svårt att spinna vidare på barnens initiativ. Genom den nya läroplanen ska vi arbeta efter strävansmål istället för att som innan mål att uppnå (Lpfö).  Detta tror vi i sin tur har lett till att vi som pedagoger blivit mer närvarande och deltagande, som i de vardagliga samtalen uppfattar barnens önskemål och bygger vidare verksamheten utifrån dessa.

Precis som Lpfö tar upp måste vi, för att synliggöra den egna verksamheten, tydligt dokumentera vår egen vardag. Vi ska dokumentera barns utveckling, lärande och intressen. Denna dokumentation skall beskriva den pedagogiska processen och varje barns utveckling och lärande.

Vi avslutar med ett citat av Lenz Taguchi (sid. 14) som vi fastnade för.
"Pedagogisk dokumentation är inget i sig utan blir det man gör den till."

Litteratur:
Lenz Taguchi Hillevi (2013) Varför pedagogisk dokumentation?. Gleerups
Svenning Bente (2011) Vad berättas om mig?. Studentlitteratur AB Lund
Wiklund Dahl Eva (2011) Läroplanen på fickan. Förskoletidningen AB Stockholm
Skolverket (2011) Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010. Ordförrådet AB

Mölndal , 141014
Anna Lilja
Malin Mörner Dorani
Pedagogisk dokumentation med IT-stöd
Foto tagna av Malin Mörner Dorani